Ledares utveckling planar ut…
Ju längre vi studerar och arbetar med organisationsutveckling desto tydligare blir det hur mycket ledarskapet faktiskt påverkar verksamhetens resultat. Det går inte att komma runt att den kvalitet med vilken en person utövar sitt ledarskap ofta är den mest avgörande faktorn för både samarbetsklimat och produktivitet.
Ingen kan starta sitt första chefsjobb som fullfjädrad ledare även om vi vet att många ställer höga krav på sig själva och vill åstadkomma det allra bästa. De första ledarutbildningarna, personlighetstesterna, gruppaktiviteterna lägger en betydelsefull grund för den egna utvecklingen. Och studier visar också att nytillsatta ledare tar många kliv i början.
Men studierna indikerar också att utvecklingen efter hand planar ut. Så vad är det som händer? Är det så att ledare slutar utmana sig själva eller finns det andra förklaringar? Och om det stämmer att ledares utveckling planar ut vilka konsekvenser får detta?
Vi har inte svaret eller svaren. Var och en vet bäst själv om och hur man väljer att fortsätta jobba med sin egen personliga utveckling efter de där första åren som chef.
Är det värt att utmana sig extra?
Vi tror varje ledare behöver ta aktiv ställning till den frågan.
Ni som känner oss vet att vi brukar påminna om att modern forskning om vuxnas utveckling visar att vi människor har potential för nya perspektiv och nytt lärande långt, långt upp i åldrarna. Vi vet därför att de flesta chefer kan ta nya kliv in i ett ännu mer ett kompetent och effektivt ledarskap. Samtidigt ställer detta också särskilda krav på egen insats och ansträngning. Det räcker sällan med att lita på att det ska ske med automatik eller bara genom vardagliga erfarenheter.
För att utveckla ett moget ledarskap behöver man andra människors hjälp, på många sätt, och ett medvetet samspel på vägen.
Det mesta tyder på att företag och samhälle behöver mogna ledare med många perspektiv om vi inte skall tappa i konkurrensförmåga och grad av samhällsutveckling. Kompetensutveckling är en så central fråga och de ledare som kräver detta av andra behöver förstås också leva sitt eget budskap för att bli riktigt trovärdiga i medarbetares och kollegors ögon.
Därför menar vi att de som vill hänga med i utvecklingen behöver ta de där arbetsamma och personligt utmanande stegen för att komma vidare.
Den typ av kvalitativ utveckling, som innebär att man integrerar nya insikter och beteenden, tar många år. Därför är det också är viktigt att tänka och agera långsiktigt med sin egen utveckling. Stegen mellan att ha förvärvat viss kunskap och kunna använda den flexibelt, i nuet, när den behövs, kräver många försök och många misstag på vägen. Men en personlig utveckling för också med sig nya förmågor och en högre grad av medvetenhet, empati och ödmjukhet.
Och man kan förstås inte heller göra ”allt” på en gång. Många små steg och en rimlig kontinuitet är troligen det bästa.
Publicerad av myNewsDesk 2018-02-18 ”Individuell organisationsutveckling” i sex distinkta steg!Ta din organisation till nästa nivå!
”Individuell organisationsutveckling” i sex distinkta steg!
Från och med i år erbjuder vi ett sätt för den som är erfaren som chef att få stöd i att utveckla ett ännu mer effektivt ledarskap. Vi vänder oss till dig som leder en ledningsgrupp, ett utvecklingsprojekt eller motsvarande.
Det är en individuellt inriktad process för dig som tycker det skulle vara spännande och meningsfullt att komma vidare i ledarskapet och som funderar på hur du kan påverka verksamhetens och medarbetarnas utveckling på bästa sätt.
Via sex möten med olika innehåll får du som ledare vidgade perspektiv och verktyg som du direkt omsätter i handling i din organisation. Syfte och innehåll i varje möte bygger i en logisk struktur på det som vi gjorde gången innan.
Vi har utformat grundstrukturen med flera faktorer i åtanke:
- Den ska vara tidseffektiv
- Den ska vara så anpassad som möjligt till dig som person och till din arbetssituation
- Teoretisk grund och arbetsmetodik skall bygga på aktuell kunskap och forskning inom organisations- och utvecklingspsykologi
- Den utgår från vårt synsätt kring ett effektivt ledarskap som vi menar bygger på stor respekt för människors behov och förmågor
Besök gärna vår hemsida
www.ccorgs.se/produkter/ så kan du läsa mer i detalj om upplägget.
Vi tar vår hemsida till nästa nivå
Under hösten har vi arbetat med att utveckla vår verksamhet och vårt erbjudande. På vår nya hemsida har vi sökt tydliggöra vårt grundläggande synsätt på ledarskap och organisationsutveckling. Vi har också beskrivit vårt arbetsområde, viktiga byggstenar i arbetet och våra nya produkter.
Du finner också nyhetsbrev på hemsidan och vi fortsätter att publicera dessa till dem som önskar följa våra reflektioner och rapporter från ledarskapslitteratur, forskning och studier.
Besök gärna vår nya hemsida som du finner på www.ccorgs.se
Vår strävan är att stödja ledare som vill utveckla nya perspektiv och förmågor.
Genom aktuell forskning upplever vi tydligare än någonsin betydelsen av djupare medvetenhet kombinerad med det helhetstänkande och den förståelse för mänskliga processer som visar sig allt mer nödvändig. I varje fall för de ledare som vill åstadkomma en mer långsiktig och varaktig förändring och en hälsosam organisationskultur. Vi vet att många strävar efter att vara goda ledare. Personlig utveckling är en utmaning och en möjlighet.
”Organizational change is inseparable from individual change. Simply put, change efforts often falter because individuals overlook the need to make fundamental changes in themselves”. (McKinsey, 2014)
Varma hälsningar
Ulf och Annika
Publicerad av myNewsDesk 2017-07-05 Går det att träna sig till klokskap?Går det att träna sig till klokskap?
När vi inte helt kan se, höra eller på annat sätt uppfatta vad som händer i en situation innebär det ofta att vi agerar på symtomen snarare än de underliggande problemen. En verksamhet som har en begränsad bild av vad som pågår i deras interna och externa verklighet har svårt att bli framgångsrik.
När en organisation präglas av för låg medvetenhet om hur helheten fungerar når man sällan förståelse och tillitsfullt samarbete. De flesta jobbar hårt men olika enheter tenderar att se och prioritera sin sida av saken och inte hur svårt det blir för andra när alla vill ha det på ”sitt sätt”. Helheten får det inte bättre.
En individ kan vara mycket kunnig och samtidigt ha låg medvetenhet. Medvetenhet skapar förståelse på ett djupare plan. Vi pratar om en bättre förmåga att uppfatta hur beslut, tänkande och reaktioner påverkar samt en gradvis bättre tolerans för när nya problem dyker upp – ibland på ett till synes obegripligt sätt. Medvetenhet är kanske ett av de mest underskattade verktyg vi har för mänsklig utveckling men det är också ett svårfångat och luddigt begrepp.
Här kommer några reflektioner och lite forskning kring begreppet. För er som träffat mig och Ulf i utbildningar eller andra sammanhang blir det lite repetition men förhoppningsvis också några nya vinklingar.
Vi önskar er alla en riktigt bra sommar och semester!
Annika och Ulf
Medvetenhet handlar om förmågan att nyanserat uppfatta oss själva – andra – och vår omgivning. En persons förmåga till medvetenhet utgör en viktig grund för hur denne kan sätta sig in i olika situationer och välja sitt agerande.
När Einstein, i ett klassiskt uttalande, pratade om att vi inte kan lösa problem på samma nivå som vi skapat dem så satte han fingret på nödvändigheten av att vi utvecklar vår
intellektuella och emotionella förmåga. Medvetenhetsnivån är här en nyckelfråga som bidrar till vad vi brukar kalla klokskap, mognad eller visdom. Den kan, och behöver, tränas kontinuerligt genom livet.
Den ledare som vill stödja sina medarbetare att utveckla fler perspektiv och större personlig mognad behöver börja hos sig själv. I grund och botten vet vi väl alla hur svårt det är att begära att andra förändrar beteenden eller värderingar – i synnerhet om man inte själv är beredd att gå samma väg.
Medvetenhet kan tränas genom t ex meditation, djupare reflektion och dialog som präglas av öppna frågor, lyssnande och feedback. Med utgångspunkt i sig själv kan man träna upp förmågan att uppmärksamma och tillgängliggöra mer information.
Biologiska faktorer som bidrar till ökad ”visdom”
Den som vill utveckla sin klokskap kan inte bara satsa på att fundera över och ifrågasätta sina kognitiva förmågor; sitt sätt att tänka.
Daniel Siegel är professor i psykiatri vid UCLA School of Medicine. Han är en av de forskare som genom forskningsområdet ”interpersonal neurobiology” (*) visar hur viktigt det är att vi ser till människan som helhet när vi söker hälsa, välmående och utveckling.
I stället för att bara prata om själva hjärnans roll i utvecklingen använder han därför begreppet ”embodied brain” för att tydliggöra hur hela nervsystemet ständigt är involverat i vårt sätt att reagera. För att utvecklas behöver vi därför förståelse för, och träning i att uppmärksamma, inte bara vårt sätt att tänka utan också för andra aspekter av vårt varande.
Siegel har valt att tala om ”våra 8 sinnen”. Det är genom dessa vi får den information vi behöver och att kalla dem våra sinnen ser jag som tydliggörande av hur centrala dessa aspekter faktiskt är.
De fö
rsta 5 sinnena är de ”traditionella” dvs syn, hörsel, lukt, smak och känsel
Det 6e sinnet utgörs av våra inre processer som känslor och kroppsförnimmelser. De ger information om hur vi mår och vad som är viktigt för oss. De förmedlar budskap om hur vi uppfattas, påverkas och påverkar andra.
Det 7e sinnet är vår tankeapparat; våra mentala processer.
”Interconnectedness” – vårt 8e sinne
Siegel beskriver också det han kallar för vårt 8e sinne. Det handlar om vår känslighet och interaktion med omgivningen – kanske i första hand med andra människor men faktiskt också med helheten dvs den plats där vi vistas, den jord vi bor på, vår arbetsplats, vårt hem. Det handlar om hur vi hela tiden påverkar och påverkas.
En avgörande del i ”homo sapiens” utveckling och överlevnad har ju varit vår förmåga att samarbeta. Utan den skulle vi inte ha överlevt som art eftersom många andra arter på jorden är så mycket starkare och snabbare än vi. Genom evolutionen har vår hjärna och vårt nervsystem utvecklats för att prioritera relationsorienterad information. När relationer inte fungerar får det därför enormt stor betydelse vilket ständigt visar sig i vår vardag på arbetet.
Det individualistiska synsätt, som många av oss skolats i, gör att vi kan tolka skeenden utifrån alltför snäva ramar. Om vi i alltför hög grad fokuserar på individens beteende och förminskar betydelsen av samarbetsklimat och dynamik så kan vi gå miste om viktig information. Vi människor har behov av att få vara självständiga och visa vår kompetens men vi behöver också få känna oss inkluderade i viktiga grupper och sammanhang. Balansen mellan självständighet och relationsanpassning är svår och ständigt närvarande.
I utbildningssammanhang brukar ju Ulf och jag, tillsammans med er, arbeta mycket med relationsaspekten eftersom just förmågan att sätta sig in i andras situation och på djupet uppfatta den mänskliga dynamiken är så central i ledarskapet. I dagligt tal brukar den kallas empati och vi kan träna den hela livet och ständigt upptäcka nya nyanser.
Integration bidrar till hälsa
Den som vill vidareutveckla sin klokskap och visdom behöver träna sig att uppmärksamma och respektera signaler från alla sina 8 sinnen. Därigenom fördjupar man sin medvetenhet och förmåga att nyanserat uppfatta signaler och skeenden inom sig, hos andra och mellan människor. Man blir också bättre på att reglera och välja beteenden i olika situationer.
Genom den här utvecklingen skapas nya kopplingar i hjärnan och därigenom integrerar vi, skapar en slags större närhet, mellan olika specialiserade förmågor. Det gör oss mer flexibla och bättre på att knyta ihop olika perspektiv. Att få syn på och tillgång till nya möjligheter ger dessutom ofta grunden för ett ökat välmående i livet
*) Daniel J Siegel har utvecklat forskningsområdet ”interpersonal neurobiology” som är en tvärvetenskaplig approach. Genom att undersöka samma mänskliga fenomen och beteenden utifrån perspektiv hämtade från till exempel medicin, kemi, biologi, fysik, matematik, psykologi, antropologi och sociologi får man en bred bas för sina slutsatser.
Om du är mer intresserad finns många POD-casts på nätet och för den som vill läsa är ”The Developing Mind” en omfattande beskrivning av ämnet. Den som har tonåringar kanske också uppskattar: ”Hjärnstorm – överlev tonårstiden med forskningens hjälp”.
Publicerad av myNewsDesk 2017-04-12 Förhandla inte med frontalloben avstängd!
Förhandla inte med frontalloben avstängd!
Om du under en förhandling börjar känna dig stressad, nervös eller rädd, då går kroppen in i överlevnadsmode. Ditt hjärta slår snabbare och dina muskler spänns. Matsmältningen går ned på sparlåga.
Precis som resurser flyttas om i kroppen sker samma saker i din hjärna. Frontalloben stänger ned och de mer reaktiva delarna av hjärnan aktiveras. Det innebär att din förmåga till logiskt tänkande, omdöme och självkontroll reduceras. Ofta när du behöver dessa förmågor som bäst.
Fatta inga viktiga beslut när frontalloben är avstängd.
Se gärna bifogad video: https://youtu.be/rRN4BJIv4nA