Att utveckla organisationer, del 2 – Under ytan
Känslor har stor betydelse för hur vi skapar mening i vår tillvaro …
Det som ofta är svårast när man arbetar med organisationsutveckling är att hantera de processer som inte riktigt går att ta på men som i hög grad påverkar organisationens förmåga att åstadkomma resultat. Det kan handla om intressekonflikter, olika värderingar, personliga konflikter och attityder. Det är den typ av händelser och processer som på olika sätt kan upplevas hotande mot viktiga sociala funktioner och relationer i organisationen.
Sociala hot
I förra nyhetsbrevet gav vi några exempel som visar hur pass känslig människan faktiskt är för situationer som innebär att vi upplever oss exkluderade och förlorar vår känsla av värde. Sådana situationer väcker rädsla och rädslans funktion är att göra oss uppmärksamma på potentiella faror så att vi kan skydda oss mot något som vi upplever kan vara riskfyllt på något sätt.
Neurovetenskapen har lyckats påvisa att sociala hot påverkar oss starkt och på ungefär samma sätt som fysiska hot. Förmågan att reagera på det här sättet utgår från vårt nervsystem. Den är automatisk, snabb, ”logisk” och livsviktig. Men ofta är vi inte fullt medvetna om dessa reaktioner och hur de också kan leda till oönskade konsekvenser.
Varför har vi känslor?
Rädsla är bara en av våra grundläggande känslor och känslotillstånd. Andra exempel är ilska, sorg, glädje, förvåning, intresse, avsky och skam. Känslotillstånd (t ex stolthet, besvikelse, frustration) kan vara olika sätt att tolka och beskriva inre signaler.
Hur vi förhåller oss till känslor har stor betydelse för hur vi interagerar med andra människor. Redan under den allra första tiden i livet lär vi oss villkoren för att få kärlek, acceptans och tillhörighet. Hur omgivningen tar emot och reagerar på känslor är en viktig del av detta lärande.
Trots att dessa lärdomar i så hög grad formas under våra tidiga levnadsår så kommer de på många sätt att påverka hur vi, även som vuxna, både uppfattar och agerar i sociala sammanhang. Några har lärt att vara kontrollerade och mer tillbakadragna och andra att de ska vara spontana och utåtriktade. Vilket mönster vi än har så är det ju ”på gott och ont” i den bemärkelsen att det hjälper oss att vara flexibla och komfortabla i vissa situationer medan vi i andra lägen faktiskt blir hindrade av våra inlärda reaktioner, tolkningar och beteenden.
Känslor innehåller information och de ger energi och motivation. Vår förståelse för dem har stor betydelse inte bara för hur vi hanterar sociala sammanhang utan också för vår hälsa och vårt välmående.
Förbjudna känslor?
Vi påverkas hela tiden av känslor. I varje möte och i varje process. Vi behöver kontakt med dem för att på ett nyanserat sätt kunna bedöma hur vi påverkas av en situation och vad vi har behov av. Utan deras hjälp skulle vi inte kunna göra val och fatta beslut. Vi skulle inte kunna känna in stämningar och anpassa oss till olika lägen.
Men känslor behöver processas på något sätt. Inte bara där hemma utan också i arbetslivet. Det innebär inte att vi skall ”leva ut dem” i alla lägen utan snarare kunna märka och lyssna på dem. Ibland räcker en inre bearbetning men ofta behöver de erkännas och hanteras i möte med en annan person.
Många människor tror att en del av deras känslor är fel, till och med förbjudna, och att de inte har någon roll att spela i arbetslivet; att de inte skall visas eller uttryckas. Men att trycka ner känslor under ”ytan” innebär inte att de försvinner. Just i en specifik situation kan det vara ett relevant val men som mer långsiktigt mönster får det ofta effekter som till exempel minskad motivation och energinivå, motstånd, emotionella utbrott, bristande kreativitet och ökande stressnivå.
Alternativa förhållningssätt…
Att inte vara så medveten om hur man, på ett lite djupare plan, fungerar känslomässigt innebär också att man ofta blir närsynt i förhållande till konsekvenserna av sina egna reaktioner och beteenden. Det blir helt enkelt svårare att se och ta in hur man påverkar sin omgivning.
Numera är det väl känt att vi människor kan fortsätta utvecklas genom i stort sett hela livet. Det gäller även förmågan att hantera känslor.Att lära sig förstå mer av de här sidorna i det egna sättet att vara är betydelsefullt för att vidareutveckla klokskap och autenticitet.
Att tala med andra om hur man tänker och känner är ofta en lättnad. Att dela viktiga upplevelser brukar bygga ökad ömsesidig förståelse och respekt och därmed bli en plattform också för nya sätt att samverka i en organisation.
De attityder som ledare och andra auktoriteter visar i förhållande till sina egna och andras känslor utgör en starkt normativ faktor när det gäller verksamhetens samarbetsklimat. Attityden blir en såväl verbal som icke-verbal (beteenden, kroppsspråk etc) guide för vilken typ av beteenden som är möjliga och accepterade med dig som ledare.
Så kallad emotionell kompetens handlar om att kunna känna, förstå och reglera sina känslor på ett så hälsosamt och funktionellt som möjligt. När så många av oss nu lever i tider präglade av både osäkerhet och komplexitet är det lätt att inse hur viktigt det är med denna förmåga.