Publicerad av 2018-04-02

Ledares utveckling planar ut…



Ju längre vi studerar och arbetar med organisationsutveckling desto tydligare blir det hur mycket ledarskapet faktiskt påverkar verksamhetens resultat. Det går inte att komma runt att den kvalitet med vilken en person utövar sitt ledarskap ofta är den mest avgörande faktorn för både samarbetsklimat och produktivitet.

Ingen kan starta sitt första chefsjobb som fullfjädrad ledare även om vi vet att många ställer höga krav på sig själva och vill åstadkomma det allra bästa. De första ledarutbildningarna, personlighetstesterna, gruppaktiviteterna lägger en betydelsefull grund för den egna utvecklingen. Och studier visar också att nytillsatta ledare tar många kliv i början.

Men studierna indikerar också att utvecklingen efter hand planar ut. Så vad är det som händer? Är det så att ledare slutar utmana sig själva eller finns det andra förklaringar? Och om det stämmer att ledares utveckling planar ut vilka konsekvenser får detta?

Vi har inte svaret eller svaren. Var och en vet bäst själv om och hur man väljer att fortsätta jobba med sin egen personliga utveckling efter de där första åren som chef.

 

Är det värt att utmana sig extra?

Vi tror varje ledare behöver ta aktiv ställning till den frågan.

Ni som känner oss vet att vi brukar påminna om att modern forskning om vuxnas utveckling visar att vi människor har potential för nya perspektiv och nytt lärande långt, långt upp i åldrarna. Vi vet därför att de flesta chefer kan ta nya kliv in i ett ännu mer ett kompetent och effektivt ledarskap. Samtidigt ställer detta också särskilda krav på egen insats och ansträngning. Det räcker sällan med att lita på att det ska ske med automatik eller bara genom vardagliga erfarenheter.

För att utveckla ett moget ledarskap behöver man andra människors hjälp, på många sätt, och ett medvetet samspel på vägen.

Det mesta tyder på att företag och samhälle behöver mogna ledare med många perspektiv om vi inte skall tappa i konkurrensförmåga och grad av samhällsutveckling. Kompetensutveckling är en så central fråga och de ledare som kräver detta av andra behöver förstås också leva sitt eget budskap för att bli riktigt trovärdiga i medarbetares och kollegors ögon.

Därför menar vi att de som vill hänga med i utvecklingen behöver ta de där arbetsamma och personligt utmanande stegen för att komma vidare.

Den typ av kvalitativ utveckling, som innebär att man integrerar nya insikter och beteenden, tar många år. Därför är det också är viktigt att tänka och agera långsiktigt med sin egen utveckling. Stegen mellan att ha förvärvat viss kunskap och kunna använda den flexibelt, i nuet, när den behövs, kräver många försök och många misstag på vägen. Men en personlig utveckling för också med sig nya förmågor och en högre grad av medvetenhet, empati och ödmjukhet.

Och man kan förstås inte heller göra ”allt” på en gång. Många små steg och en rimlig kontinuitet är troligen det bästa.